Fed höjde räntorna, men aktiekurserna steg ändå. Varför reagerar marknaderna ofta tvärtemot vad vi skulle förvänta oss?

Marknaden väntar inte på det officiella beslutet

Priset på en aktie, obligation eller valuta speglar inte enbart redan känd information. Investerare försöker ständigt förutse vad som kommer att hända i framtiden och införlivar gradvis dessa förväntningar i priserna.

Inför Feds möte i september bedömde marknaden sannolikheten för en räntehöjning på 25 baspunkter till över 90 procent. Själva åtgärden utgjorde därför ingen större överraskning för investerarna.

Om en stor del av marknaden har förväntat sig samma beslut under flera dagar eller veckor kan investerare anpassa sina portföljer redan innan det officiella tillkännagivandet. Aktiekurser kan falla, obligationsräntorna kan stiga eller den amerikanska dollarn kan stärkas redan innan centralbanken sammanträder.

När Fed slutligen tillkännager det förväntade beslutet kan det finnas mycket lite ny information kvar för marknaderna att prisa in.

Detta fenomen kallas att vara inprisat, vilket innebär att ett visst scenario redan till stor del återspeglas i marknadspriserna.

Det som spelar roll är inte bara beslutet, utan överraskningen

Tänk dig två situationer.

I den första förväntar sig marknaden en räntehöjning på 25 baspunkter, och Fed höjer faktiskt räntan med 25 baspunkter. Beslutet är åtstramande, men ur ett investerarperspektiv innehåller det inga större överraskningar.

I den andra situationen förväntar sig marknaden samma 25 baspunkter, men Fed höjer räntan med 50 baspunkter. Det är just skillnaden mellan förväntningar och verklighet som kan utlösa en mer markant marknadsreaktion.

För en investerare är frågan därför ofta inte:

”Höjde Fed räntan?”

Den viktigare frågan är:

”Gjorde Fed något annat än vad marknaden förväntade sig?”

Finansmarknaderna reagerar främst på ny information. Ju större skillnaden är mellan investerarnas förväntningar och det faktiska resultatet, desto mer uttalad kan prisrörelsen bli.

Varför kan aktier stiga efter en räntehöjning?

Mötet i september är ett bra exempel. Fed höjde sitt målintervall till 3,75–4,00 %, medan FOMC:s omröstning var enhällig med 12–0. Det var också den första räntehöjningen sedan 2023.

Under normala omständigheter skapar högre räntor flera motvindar för aktier. Företagen ställs inför högre finansieringskostnader, hushållen kan minska sin konsumtion och säkrare obligationsinvesteringar kan börja erbjuda mer attraktiva avkastningar.

Trots detta steg S&P 500 efter Feds beslut.

En sådan reaktion betyder inte nödvändigtvis att investerarna ser positivt på högre räntor. Det innebär snarare att räntehöjningen i sig inte var värre än det scenario som marknaden redan hade prisat in.

En del av den negativa effekten kan redan ha återspeglats i kurserna före mötet.

Ett tal räcker inte

När man analyserar Fed:s möten räcker det därför inte att endast följa ränteförändringen. Marknaden bedömer hela paketet av ny information.

I prognoserna från september förväntade sig till exempel 16 av 18 Fed-representanter minst en ytterligare räntehöjning under året, medan fyra såg utrymme för så många som två ytterligare höjningar. Fed höjde också sina inflationsprognoser för 2026 till 3,7 % för den totala PCE-inflationen och 3,4 % för kärninflationen.

Å andra sidan justerade man upp sin arbetslöshetsprognos till 4,1 %.

För marknaderna är det därför inte bara viktigt var räntorna ligger idag, utan också vart de sannolikt kommer att röra sig under de kommande månaderna och åren.

Investerare följer därför den så kallade dot plot, Fed:s ekonomiska prognoser och centralbankschefens presskonferens. En enda mening om den framtida penningpolitiska inriktningen kan ibland ha större inverkan än själva ränteförändringen.

Varför sjönk obligationsräntorna efter räntehöjningen?

Vid första anblicken kan även en annan marknadsreaktion verka ovanlig: räntorna på amerikanska statsobligationer sjönk efter Feds beslut.

Men även här finns det ingen motsägelse.

Obligationsräntorna rör sig utifrån investerarnas förväntningar. Om marknaden redan inför mötet hade prisat in en betydande penningpolitisk åtstramning, leder bekräftelsen av det förväntade beslutet inte nödvändigtvis till en ytterligare ränteuppgång.

Inför mötet hade räntan på den 10-åriga statsobligationen stigit med cirka 25 baspunkter sedan Kevin Warshs tal i Jackson Hole och låg ungefär en hel procentenhet över februari-lägsta.

En betydande del av justeringen hade därför redan ägt rum före det officiella beslutet.

Det är just därför som marknaderna ofta tillämpar principen:

”Köp på ryktet, sälj på nyheten.”

Det betyder inte att marknaden alltid rör sig i motsatt riktning efter ett nyhetsbesked. Snarare speglar det det faktum att investerare ofta handlar utifrån en förväntad händelse innan den faktiskt inträffar.

Förväntningar är lika viktiga för en handlare som själva siffrorna

Samma princip gäller inte bara för Fed:s beslut.

Inflationen kan stiga jämfört med föregående år, men om resultatet är lägre än vad marknaden förväntade sig kan aktierna reagera positivt. Ett företag kan redovisa rekordvinster, men aktierna kan ändå falla om investerarna hade förväntat sig ett ännu bättre resultat. Ekonomin kan skapa tusentals nya jobb, men marknaden kan reagera negativt om konsensusprognosen var betydligt högre.

Siffran i sig ger därför inte en fullständig bild.

Ett professionellt tillvägagångssätt när det gäller makroekonomiska händelser utgår från minst tre siffror:

tidigare siffra → marknadens förväntningar → faktiskt resultat

Endast genom att jämföra dem kan vi avgöra om den nya informationen utgör en positiv eller negativ överraskning för marknaden.

Vad bör man ta med sig av detta?

Fed:s räntehöjning i september illustrerar tydligt varför rörelserna på finansmarknaden inte kan förklaras med ett enkelt samband som ”högre räntor = lägre aktiekurser”.

Marknaderna är framåtblickande. Investerare börjar därför reagera långt innan Fed, en regering eller ett företag tillkännager ett officiellt beslut.

När tillkännagivandet äntligen kommer är det kanske inte längre vad som hände som spelar roll, utan främst hur mycket resultatet skilde sig från vad som redan hade prisats in.

För en investerare eller handlare är det därför värdefullt att följa inte bara det slutliga resultatet av varje större makroekonomisk händelse, utan även marknadens konsensus och förväntningar på den framtida utvecklingen. Skillnaden mellan förväntningar och verklighet är ofta det som faktiskt driver priserna.