De makroekonomiska siffrorna från USA som offentliggjordes den 3 september visade på en starkare aktivitet inom tjänstesektorn parallellt med en fortsatt svag sysselsättningsutveckling. Företagen säger upp få anställda och orderingången ökar kraftigt, men sysselsättningen inom tjänstesektorn fortsätter ändå att minska. Samtidigt rapporterar företagen om det starkaste pristrycket på insatsvaror på nästan fyra år. När det gäller penningpolitiken är därför den viktigaste frågan skillnaden mellan efterfrågan, sysselsättning och priser.
Antalet nya arbetslöshetsansökningar uppgick till 206 000 under veckan som slutade den 29 augusti. Marknaden hade förväntat sig cirka 205 000, medan den tidigare siffran reviderades från 203 000 till 204 000. Det glidande medelvärdet över fyra veckor ökade från reviderade 205 750 till 207 250 ansökningar. Avvikelsen från förväntningarna är så liten att den i sig inte väsentligt förändrar den övergripande bilden av arbetsmarknaden. Det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet rapporterade också 1,779 miljoner pågående ansökningar, en ökning med 8 000 jämfört med föregående vecka, medan det glidande medelvärdet över fyra veckor minskade till 1,78175 miljoner. Den försäkrade arbetslösheten förblev oförändrad på 1,2 %.
De icke säsongsjusterade siffrorna är fortfarande mer gynnsamma än för ett år sedan. Antalet nyanmälda ansökningar uppgick till 170 626 jämfört med 196 712 under samma vecka förra året, vilket motsvarar en minskning på cirka 13,3 % jämfört med samma period föregående år. Antalet icke-säsongsjusterade pågående ansökningar uppgick till 1,738 miljoner jämfört med cirka 1,892 miljoner ett år tidigare, vilket motsvarar en minskning med cirka 8,2 %.
Detta mönster stämmer överens med vad som ofta beskrivs som en miljö med ”långsam anställning, långsam uppsägning”. Amerikanska företag visar liten vilja att utöka personalstyrkan, men samtidigt står de ännu inte inför något tryck som skulle tvinga dem till omfattande uppsägningar. Efter offentliggörandet beskrev Reuters arbetsmarknaden som fortfarande stabil, med få uppsägningar och dämpad rekrytering.
Uppgifterna om arbetslöshetsersättningsansökningarna gav därför inte Fed något starkt argument för att höjda räntor redan orsakar en kraftig försämring av sysselsättningen.
Tjänstesektorn växte betydligt mer än väntat
En starkare signal kom från ISM:s PMI för tjänstesektorn. Huvudindexet steg från 54,1 till 55,4 i augusti, jämfört med en konsensusprognos på cirka 54,2. Tjänstesektorn befann sig därmed i expansion för den 26:e månaden i rad, samtidigt som augusti-värdet också låg 1,7 punkter över 12-månadersgenomsnittet på 53,7.
Ett PMI-värde på 55,4 innebär inte att tjänsteproduktionen ökade med 5,4 %. Det är ett diffusionsindex baserat på svaren från företagens enkäter. Ett värde över 50 indikerar att fler respondenter rapporterar expansion än kontraktion. Ju högre indexet stiger över 50, desto tydligare är signalerna om expansion.
Augustirapporten visade också en förbättring utöver det övergripande PMI-värdet. Affärsaktiviteten steg från 59,1 till 61,7, den högsta nivån sedan november 2022. Nya order ökade från 57,2 till 60,9, den högsta nivån sedan februari 2023. Orderstock ökade från 50,9 till 55,6, nya exportorder steg från 52,0 till 56,3 och importen ökade från 51,8 till 56,3.
Den aktuella aktiviteten, den nya efterfrågan och flera framåtblickande indikatorer stärktes alla.
Ordervolymen ökar, men inte sysselsättningen
Den mest uttalade skillnaden i rapporten uppstod mellan nya order på 60,9 och sysselsättningen på 47,8. Skillnaden mellan de två indexen uppgick till 13,1 poäng.
Sammantaget innebär detta att orderingången växer i mycket snabb takt medan sysselsättningen inom tjänstesektorn fortsätter att minska. Sysselsättningsindexet steg något från 47,4 till 47,8, men låg kvar under tröskelvärdet 50 för andra månaden i rad och har visat på nedgång under 13 av de senaste 18 månaderna. I augusti uppgav endast 11,8 % av de tillfrågade en ökning av sysselsättningen, 71,1 % uppgav oförändrat läge och 17,1 % minskade personalstyrkan.
ISM tillför en viktig detalj. Undersökningsordföranden Steve Miller sade att företagen, mot bakgrund av stigande insatskostnader, också försöker kontrollera utgifterna genom beslut om sysselsättningen och ofta skjuter upp tillsättningen av lediga tjänster trots en starkare affärsaktivitet.
Rapporten i sig ger dock inte möjlighet till någon definitiv slutsats om i vilken utsträckning denna avvikelse beror på högre produktivitet, automatisering, effektivare utnyttjande av befintlig kapacitet eller helt enkelt en mer försiktig anställningspolitik. Vad man med säkerhet kan dra slutsatsen av uppgifterna är att den starkare efterfrågan ännu inte har lett till en motsvarande ökning av sysselsättningen.
Prispressen på insatsvaror är fortsatt hög
Bilden av en svag rekrytering kompliceras av prisutvecklingen. Priserna steg från 70,3 till 72,6, den högsta nivån sedan 2022. Indexet har överstigit 70 under fem av de senaste sex månaderna och har legat över 60 i 21 månader i rad. Enligt ISM har insatspriserna inom tjänstesektorn nu stigit i 111 månader i rad.
Ett värde på 72,6 betyder inte heller att priserna steg med 72,6 %. Det återspeglar en exceptionellt bred ökning av insatskostnaderna bland de tillfrågade. I augusti rapporterade 44,8 % av företagen högre priser, 52,9 % rapporterade stabila priser och endast 2,3 % rapporterade prissänkningar. Ingen av de branscher som ingår i undersökningen rapporterade en övergripande minskning av insatspriserna.
Företagen kan därför skjuta upp nyanställningar inte bara på grund av osäkerhet, utan också i ett försök att kontrollera kostnaderna i en situation med dyrare insatsvaror. Bland de varor som ISM identifierade som blivit dyrare fanns bränsle, programvara, datorprodukter och stål. Bland de varor som rapporterades vara bristvaror fanns GPU:er, minneskomponenter, arbetskraft och stål.
Fed står därför inför en situation där efterfrågan inom tjänstesektorn förblir stark samtidigt som prispressen på insatsvaror ännu inte visar några tecken på en betydande avmattning.
Ordrereserver och lager ger en bredare bild av en starkare rapport
Lagernivåerna steg från 51,4 till 56,7, vilket var den största månatliga förändringen bland de viktigaste delindexen. Orderstockarna ökade med hela 4,7 enheter till 55,6. Samtidigt nådde de nya exportorderna 56,3 och importen låg också på 56,3.
Ökningen av lagren kan tolkas på flera sätt. Företagen kan reagera på en starkare efterfrågan, förbereda sig för ytterligare order eller bygga upp lager som svar på osäkerheten kring leveranskedjor och priser. Lagerstämningen steg också till 54,1, vilket innebär att en större andel av de tillfrågade ansåg att lagren var för stora i förhållande till deras behov.
Leveranserna från leverantörerna minskade från 52,8 till 51,3. Detta index tolkas omvänt: ett värde över 50 indikerar långsammare leveranser. Leveranstiderna fortsatte därför att förlängas, men inte lika kraftigt som i juli. ISM nämnde tullar och geopolitiska spänningar i Mellanöstern som några av de faktorer som orsakade störningar.
Tillväxten var relativt bred, men inte allmänt förekommande
Av de 18 branscher som ingick i undersökningen rapporterade 12 sektorer en övergripande tillväxt. Dessa omfattade gruvdrift, fastighets- och uthyrningsverksamhet, hotell- och restaurangverksamhet, grossisthandel, detaljhandel, informationstjänster, professionella och tekniska tjänster samt transport och lagerhållning.
Nedgång rapporterades inom jordbruk, skogsbruk och fiske, byggverksamhet, företagsledning och stödtjänster, finans och försäkring samt hälso- och sjukvård och social omsorg.
Tillväxten var därför relativt bred, även om den inte var helt utan svaga områden.
För Fed är problemet kombinationen av stark efterfrågan och prispress
Antalet ansökningar om arbetslöshetsersättning på 206 000 tyder på få uppsägningar. Sysselsättningsindexet på 47,8 indikerar en svag sysselsättningsutveckling inom tjänstesektorn. PMI för tjänstesektorn på 55,4 och nyorderingarna på 60,9 signalerar stark efterfrågan. Inköpspriserna på 72,6 pekar samtidigt på ett ökat kostnadstryck på insatsvaror.
ISM-rapporten för augusti visar därför att aktiviteten inom tjänstesektorn kan ta fart även om sysselsättningstillväxten förblir svag. Samtidigt är detta inte ett läge där prispressen avtar nämnvärt.
Om aktiviteten inom tjänstesektorn accelererade, sysselsättningen förblev svag och inköpspriserna samtidigt sjönk kraftigt, skulle Fed få en mer gynnsam signal om att tillväxten skulle kunna fortsätta utan förnyat inflationstryck. Augustirapporten visade dock starka order tillsammans med en ytterligare acceleration av insatspriserna.
Ett sådant läge försvagar argumenten för en tidig lättnad av penningpolitiken samtidigt som risken för ytterligare åtstramning kvarstår.
Omedelbart efter de starkare siffrorna ökade förväntningarna på en räntehöjning i september. Senare pressade dock mer duvaktiga kommentarer från Fed-styrelseledamoten Christopher Waller ned den marknadsimplicerade sannolikheten för en höjning i september till omkring 50 %, från cirka 63 % dagen innan. Marknaden förblir därför mycket känslig för varje ny siffra och uttalande från Fed-tjänstemän.
Viktiga slutsatser från rapporterna
Det mest anmärkningsvärda med siffrorna från den 3 september är skillnaden mellan ordertillväxten och sysselsättningsutvecklingen inom den amerikanska tjänstesektorn.
Nya order nådde 60,9, affärsaktiviteten låg på 61,7, medan sysselsättningen endast uppgick till 47,8. Skillnaden på 13,1 enheter visar att den starka efterfrågetillväxten ännu inte åtföljs av en motsvarande sysselsättningsökning. ISM-rapporten i sig kan dock inte avgöra om detta beror på produktivitetsvinster, automatisering eller en mer försiktig personalpolitik.
Samtidigt visar inköpspriserna på 72,6 att prispressen på insatsvaror fortfarande är mycket stark. Federal Reserve står därför inte bara inför risken för en svagare arbetsmarknad. Lika viktigt är det faktum att tjänstesektorn kan fortsätta att växa i relativt snabb takt utan att prispressen minskar i någon betydande utsträckning.
ISM-rapporten för augusti visar därför ännu inte på en ekonomi som tydligt kräver en lättnad av penningpolitiken. Tvärtom ger kombinationen av stark efterfrågan, få uppsägningar och höga insatspriser Fed anledning att förbli försiktig.
Många nybörjare tror att det inte spelar någon roll vilken tid på dygnet det är, så länge de hittar en bra handelsmöjlighet. Men marknaderna beter sig inte på samma sätt under alla timmar. Antalet aktiva handlare varierar, handelsvolymen varierar, volatiliteten varierar och till och med kvaliteten på prisrörelserna kan skilja sig åt. En handelsstrategi som fungerar bra under en aktiv handelssession kan bete sig helt annorlunda flera timmar senare. Det är därför erfarna handlare inte bara tittar på vad de vill handla. De är också uppmärksamma på när de handlar det.
Läs mer →Best Buy-aktien (NYSE: BBY) sjönk trots att företaget redovisade bättre resultat än väntat för andra kvartalet och höjde sin helårsprognos. Elektronikkedjan överträffade Wall Streets förväntningar både vad gäller omsättning och vinst, även om investerarna förblev försiktiga efter en kraftig uppgång i aktien inför rapporten.
Läs mer →